onsdag 18 juli 2012

En bit av Fur Elisabeth 2

När den fjortonde februari närmar sig varje år, gräver jag ner mig i självömkan och gnäller om att det är så synd om mig för att jag är singel och alla som har fast sällskap, är dumma i huvudet. Det är barnsligt att bete sig så.
Jag har förstått att highschool-filmerna och populärmusiken har format min syn på relationer, men då borde jag också ha distans till Valentines day-tjatet. Jag ska inte behöva vara arg på alla par där ute, bara för att dom har funnit någon hjärtevän. Är det något jag ska störa mig på, så är det alla stora företag som pushar hårt för att sälja sina geléhallon och hjärtformade kort. Idag tänker jag vara glad på alla hjärtans dag. Jag ska sitta och teckna på en kommande serie och min kompis Hanna har bakat en stor chokladtårta som jag ska avnjuta senare ikväll.

Så här har ni den sekvensen i serien som många av er har väntat på. Här har ni själva kärnan till varför människor är tillsammans. Varför människor förlovar sig, flyttar in tillsammans och bryr sig om varandra. För om man räknar bort tillit, trygghet och glädjen att ha någon att komma hem till i slutet av dagen, så handlar det bara om en sak: "att göra det fula". Det är ju det som är det roliga med sex: att få tillfredsställa någon annan och få tillgång till att utforska någon annans kropp, på det intima planet. Dom här sidorna innehåller också mitt första riktiga försök att bejaka podofilen i mig (PODOfil, inte PEDOfil). Det gick sådär.



Som ni ser på sista rutan så antyds det att jag går ner på Ellis. Jag ritade aldrig klart den sidan. Det skulle ta flera år innan jag faktiskt gjorde en serie där jag idkar oralsex efter en blöt natt, men den sidan kommer aldrig släppas. Fast om ni är riktigt snälla och fortsätter följa min serie, så kanske jag lägger upp resten av den där serien.

Om jag minns rätt så är det här ungefär en vecka efter vårat första FBS (Som min kompis Simon kallar det... ni som vet vad det är kan ju maila in det rätta svaret på aggromedstorta@hotmail.com.). Här följer ännu en sida med mer grubblande från yours truly.





Dialogen i den här serien är i stort sett autentisk, men något komprimerad till en och en halv sida. Jag minns dock att vi satt och pratade väldigt länge om sex, den där dagen. Det var ett välbehövligt samtal, eftersom vi båda verkade rätt osäkra på saken. Så är det alltid, när man träffat någon ny. Det är ju lite småknepigt med hur tillmötesgående man ska vara. Jag har fortfarande svårt att tolka vissa signaler, så fort jag umgås med tjejer på det sättet. Nå väl...
Under åren har många kommenterat just den här delen av serien. På tryckeriet där jag jobbade 2006, var det en av mina jobbarkompisar (en GHB-svensson med tuppkam) som utbrast "Vad är det för porrgrejer du har med dig till jobbet?! HAHAHA". En annan reaktion, sagt av en internetskribent, har alltid irriterat mig. "Läs Aggros serier, vardagsporr i serieformat". Jävla fjantar. Då uppskattar jag hellre vitsorden jag fått av personerna som sagt att dom onanerat till serien.






Bara för sakens skull så vill jag dementera att sista sidan inte inträffade på det sättet. Det var faktiskt efter att jag hade sovit över hos Ellis och då hade jag redan hunnit träffa hennes mamma. Jag kanske inte borde skrivit det här, nu har jag ändå gjort det.

Här har vi två sidor som egentligen skulle varit med, men som blev kvar i den osläppta högen. Mest för att jag framstår som en osäker liten skit. Fast å andra sidan så gör jag det i resten av serien. Sen så skulle jag skriva "en hel natts syndande" i Ellis pratbubbla, men råkade skriva fel ("En hel natts tvtittande och synd"). Här har ni sidorna i alla fall.



Ellis besökte mina hemmatrakter en handfull gånger. Här är en av dom gångerna.


Första rutan här ovan, känns väldigt speciellt. Det är en avbild av mitt pojkrum. Bokhyllan i bakgrunden hade vi redan när jag bodde i Tynnered under mina tre första år. Jag hade hela min VHS-samling i den hyllan, plus en massa skisser, serietidningar och hockeybilder (som jag fortfarande har kvar, men en Wayne Gretzky från 95 är väl inte värt skit idag?). På väggarna ser jag också ett foto på Redman (från 96, "Muddy Waters"-skivan), ett fotografi på Kubrick (Urklipp från GP, när Cinemateket skulle visa "2001" på Draken) och ett gäng skolådor (Nikes, så klart). Jag tycker mig också se min gamla pianostol!
Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag är ingen sex-atlet. Det var djävulen i "Fröken Ellis" som drev mig till det. Och ännu mer vitsande om mina påstådda fetischer. Jag bjuder på det.


Och ännu mer naket. När jag ser Ellis naken i serien, försöker jag tänka tillbaks på vart jag befann mig, när jag tecknade serien. Jag vet exakt vart jag befann mig när jag ritade Landvetter-sidorna. Jag satt i pojkrummet som avbildades här ovan. Jag satt hela kvällar vid skrivbordet och tecknade, med en fotografi på henne uppsatt framför mig. På ett sätt känns det som att jag la extra mycket tid på att försöka få henne att se så bra ut som möjligt, när hon avbildades utan kläder. Det har ganska mycket att göra med mitt objektifierande av henne. Men jag saknade henne.

Dom här sidorna här sidorna har jag problem med. Det hade varit bättre om jag hade bevarat texten och inte illustrerat familjehistorierna vi berättar för varandra. Jag är inte alls nöjd över hur min bror framställs och inte heller hur Ellis svägerskas bortgång i en serie. Jag ber ännu en gång om ursäkt till dom anhöriga.


Kan tillägga att jag faktiskt följde med henne till bussen. Jag menar, hur skulle hon annars ha hittat tillbaks till centrum? Det var ju hennes första besök i mina hemkvarter, för sjutton. Varför jag ritade följande avslutning istället för promenaden till busshållplatsen, har jag inget svar på. Jag tyckte väl att det såg bra ut.

Har inte så mycket att säga om dom här sidorna. Det är ju visserligen lite av en förlöpare till "Längst fram i taxin". Kan tillägga att det inte var så överdrivet mycket skönhetsprodukter i badrumskåpet (Trots att det bodde två utseendefixerade kvinnor i hushållet). Jag har för mig att jag bara skrev av alla badrumsprodukter från en katalog, när jag skulle skriva dialogen.


Jag orkar inte prata mer. Klockan är tjugo i två, ännu en sömnlös natt hägrar och ännu en skitvecka av mitt semiarbetslösa skitliv.

Klubben vi gick till, ligger på Vasa Viktoria och hette ICI. Någon som kommer ihåg det stället? Lite senare hette det ISH. Sen var det bartömning och lokalen köptes upp av nån som ville göra det till restaurang. Och nu har lokalen blivit "North"-delen av "North & South".
Killen jag pratar med, är en gammal bekant som inte längre finns med oss. Jag vill inte gå in på det, men han sysslade med skumraskaffärer och avled under märkliga omständigheter. Vila i frid, M. Mina tankar går ut till din familj.





Jag har aldrig förstått mig på grejen med att kopulera i en vattenklossett. Nej men seriöst, det är trångt, det luktar illa, man sitter obekvämt... och helt plötsligt känns det som att jag har beskrivit analsex. Nej usch, men som sagt, jag har aldrig varit stor fan av det, det är ju bara som en billig variant av Mile High Club.
Å andra sidan har jag ju inte bangat, så fort jag fått chansen till det. Förutom i situationen här ovan. Vilken blyg bastard jag var.

Den första sidans grammatiksbrister är inte det värsta med den här delen. Det värsta är andra sidan. Det som min jättefulla motspelerska faktiskt väste ur sig på fyllan, när hennes mor var i rummet. Visst, föräldrar är nog medvetna om att deras vuxna barn har ett sexliv, men att behöva uppleva det där pinsamma momentet var...pinsamt.



Jag saknar hennes mamma. Med tanke på att hon är en duktig användare av internet, så kanske hon till och med läser detta. I fall du läser detta, så vill jag passa på att säga hej och hoppas att allt är bra med dig.
Och nu när du läser sidan här ovan så blir det helt plötsligt pinsamt...igen.

Jag tog inte med den här delen för att jag tyckte att dialogen var lite segdragen. Fast hade jag haft med den i det färdiga släppet, hade det nog bidragit till mer autencitet och de kritiker som hatade mig för kvinnoobjektifierande, hade nog sagt att det finns en viss djup i serien. Eller djup och djup, det hade kanske sett mer verkligt ut i serien.




Och här har vi bakisdelen från serien, som egentligen utspelar sig efter en annan kväll på stan (som jag aldrig tecknade). Ellis hade en mindre meltdown pga örhänget. Det var nog här jag började känna att problemen började. Osäkerheten och komplikationerna kring förhållandet blev väldigt tydliga när vi började prata och den lilla repan skulle så småningom bli en stor spricka så djup att den fick helheten att krackelera.


Alltså, det är ju pinsamt hur storleken på hennes bröst skiftar på den andra sidan. På andra rutan är de normalstora i profil, på tredje rutan är dom ungefär lika stora som cantaloupe-meloner och på tredje är det ju rena vattenmelonstorleken! Jaja jättekul, jag refererar till meloner när det pratas bröst. Jättemoget. Men ändå. Och hennes rumpa är jättestor på femte rutan. Hon hade inte ens stor rumpa. Vad missnöjd jag blev nu när jag kollat igenom den andra sidan.

Inga kommentarer: